bloggofamadman

Hur känns det egentligen?
VEm e bunden av framtiden?

Igår satt jag och söp med några vänner. De var jättetrevligt. Men på samma gång jobbigt. Hur konstigt är de inte att sitta en halvmeter ifrån lyckan och ljuset i världen? Men du vet att du inte kan göra något åt det för att lyckas få det. Du vill så gärna hon sitter där och skrattar och ler, Jag blir glad bara att se henne man kan bara tänka sig vad lycklig jag skulle kunna bli men som jag aldrig kommer att bli,
Jag stod och stirrade i spegeln och frågade mig om detta är allt som kommer att bli. Är det då värt att gå vidare man kan väl lika bra ta fram repet och kasta de över en trädgren och se vad nästa liv ger.... Jag vet inte längre ut eller in sitta en halvmeter från lyckan är en halvmeter för mycket....

Fasen jag kan inte släppa henne igen just nu. Vad är det för fel. Jag menar hur kan jag tänkar på någon igen som jag inte tänkt på ordentligt under en längre tid. Nu är hon där tillbaka i mitt medvetande och hon är fortfarande lika ouppnåelig vet jag. Logiskt vet jag att de är kört men jag vet inte om mitt undermedvetna någonsin kommer att svälja det. Är väl lite som när man är alkoholist man vet att man gör fel men man kan inte göra en enda sak åt det.

Är jag på väg ned psykiskt igen? Jag menar jag tömde ur mig sånt här skit på bloggen som jag just gjort för några år sedan. De har varit lugnt bra länge men nu har tankarna börjat springa runt i huvudet. Varför hit och varför dit. Vad skall jag göra hur skall jag lyckas. Jag är för gammal för sånt här osv. De börjar kännas som en liten kris får hoppas jag kan reda ut den innan jag faller neråt på må bra skalan.

Jag är ofrivillig singel som de så fint heter. Om nån nu undrar vad det är så finns de en enkel förklaring. Jag vill ha en underbar tjej men hon vill inte ha mig. Därför är jag ofrivilligt singel, för om jag skulle kunna ha henne men valde att inte ha det då skulle jag vara frivillig singel enkelt uttryckt.
Jag har hört mycket att jag skall ge upp tanken på henne måste gå vidare osv. Ja, jag har väl gjort det till stora delar i mitt liv men så fort att jag är på krogen och lite berusad så är det bara hon som gäller. Alla andra tjejer som finns där är bara osynliga, ingenting som kan mäta sig med henne. De finns några sådana som kan det dock men dom är inte singlar så då räknas dom inte.
Nu känns det som att man börjar komma till en gräns där man inte längre vet riktigt vad man skall göra. Sitta och sura hemma (vilket jag gör) eller anstränga sig som satan en sista gång och försöka få henne. Misslyckande är lika med en långsam och plågsam död. Jag får helt enkelt inte misslyckas.

De har jag tydligen inte haft eftersom jag inte skrivit ett enda inlägg på hur länge som helst. Jag har nu iaf en liten tanke på att skriva nåt eftersom jag skriver....

Barn tar upp dom mest konstiga saker.Noterade två killar som stod vid ett dagis och kollade. De var väl i 8 års åldern. De stod och spanade där en stund men den ena tröttnade och gick iväg. Den andra stod dock kvar varvid den killen som gått iväg tröttnade och skrek åt sin kompis. "Kom därifrån nu din pedofil". Jag tyckte de var lite kul att se. Barn snappar upp saker väldigt bra även om dom nu inte kanske vet exakt vad allt står för.

The Madman

Jag har rätt länge funderat på var är egentligen bästa sättet att hitta någon. De verkar ju finnas miljoner olika sätt att försöka få någon. Jag har dock inte prövat särskilt många och inte tänker jag göra det heller. Jag är kanske lite inåtvänd när det gäller sådana här saker. Jag har vägrar konstant att använda internet. Träffa någon via nätet nej det är för desperat. Dock tycker jag inte det är fel att göra det för andra kan de ju vara hur bra som helst men för mig personligen skulle det aldrig fungera eftersom jag skulle vara avigt inställd. De tjejer man träffar på krogen är alltid upptagna eller när man visar intresse för någon av dem så tar de inte så länge så är de upptagna. Det är oerhört jobbigt och jag börjar tröttna på att vara där ute i vimlet varje vecka.Man kanske borde gå någon sån där kurs om förförelse som man läst om i t.ex. "The Game" av Neil Strauss. Jag har inte en aning men någonting måste hända, innan man blir tokig av att misslyckas hela tiden.

The Madman

http://www.youtube.com/watch?v=2ccm0wvWugU

http://www.youtube.com/watch?v=DJ_FgL5l1og

Sitter här i tankarna om man ska börja blogga aktivt igen. Nu när d finns 200.000 potentiella sökare av nya bloggare :D. Obs ironi vad gäller att Alex Schulman lagt ner sin blogg. Jag har inte läst den alls de två gånger jag varit dit är när min kompis länkat till sidan vilket jag inte såg någon större nytta i. Fattade aldrig riktigt grejen med hans blogg men iofs de finns mycket saker jag inte har fattat grejen med. Det kanske kommer en dag när jag inser allting men antagligen är det dagen när man grävs ner i jorden för sista gången och börjar om på nytt.

The Madman (lite mindre galen numera men lika cynisk)

Nu är d sommar igen. Jag har inte skrivit ett skit i min blogg på länge. Jag har inte haft tid. Det har varit ett evigt supande och festande hela tiden. Jag försöker att söka mig en tjej på samma gång. Jag har egentligen inte lust att festa hela tiden men va fan ska man göra när man är singel? Jag kommer helt enkelt inte på nåt bättre alls.

The Madman

Jag har inte varit ute och cyklat sen förra hösten. Nu var d dags att igen åka ut i vårsolen, de var skönt även om jag fick jävligt kallt om öronen.

Nu ska jag följa min tidutveckling på två olika rutter som jag har lagt upp. Den ena har en massa backar och skit och den andra är lite lugnare.

Idag åkte jag den lugnare och tiden blev.
11 min 14 sekunder och 37 hundradelar.

The Madman (som blev rossliger efter halva sträckan...)

Jag tänkte på det här igår. Folk skapar konflikter med varandra för att få andra att må sämre. Jag menar att om du mår dåligt och tror att dina vänner mår bra då ser du till att ge dem skit så att ifall att de är lyckligare än vad du är så ska de ner till din nivå. Du kan inte ens glädjas åt dina vänner knappt utan även de ska hållas på din egen nivå.
Sen finns de människor förstås som skänker pengar till folk som har d sämre (till Afrika) men de gör de kanske inte för att de ska få de bättre utan för att de själva ska må bättre. De vill känna att d gjort något för någon annan också det är en självisk handling.
Har jag rätt? Har inte människan kommit längre?

The Madman

Jag vet inte vad det är med mig. Jag kan inte längre sitta hemma en fredag kväll jag måste ut och dricka alkohol. Nej, det är inte sant jag skulle kunna sitta hemma och ta de lugnt men jag ser ingen mening med det hela.Jag jagar en tjej och då måste man vara ute i svängen för att se henne. Jag träffade henne igår och hon var jävligt snygg som vanligt. Jag iofs bryr mig inte om någon som inte är vacker i mina ögon så de är rätt förståerligt. Det kommer ändå att skita sig och alkoholen är det enda som kan rädda den lilla bit av känslor jag har kvar. Jag har sådana känslomässiga berg och dalbanor men med alkohol så kan jag iaf vara nöjd för stunden och dessutom få ett litet hopp att jag skulle kunna få henne även om jag vet inte min hjärna att de aldrig kommer att hända så lever hjärtat fortfarande på hoppet annars stannar de snart.

The Madman

Det är en otrolig aktivitet i mitt liv just nu. Jag har en massa arbete att göra i skolan. Jobbet tar sina timmar och dessutom har jag börjat spela cash game i poker på nätet. Det har varit en härlig tid pokermässigt för jag har lyckats med att plocka ut ungefär 1500 kronor den senaste veckan. Det har varit sköna slantar att ha när man ska göra nåt extra. Jag är ingen extremt duktig pokerspelare det enda jag är bra på är att läsa människor. Om jag har den svagare eller starkare handen. Det är en fördel ibland och en nackdel ibland. Pott odds är något jag bara räknar ibland utan det mest intressanta för mig är styrkan på min hand och vilken styrka som ligger i moståndarens hand.
I skolan däremot är det massor av jobb och jag har en massa deadlines som skall hållas hit och dit. Jag får hoppas att allting kommer att gå bra. Jag har en viss känsla av att vissa saker kommer att bli oerhört svåra. Jag hade test häromdagen som jag trodde jag skulle klarar hur lätt som helst dock blev det problem och jag klarade godkänt med nöd och näppe. Det var inte världens lättaste saker som man skulle kunna svara på. Dessutom lyckades jag att ta mig vatten över huvudet när jag anmälde mig till en kurs till som ger mig ännu mer arbete. Den kommer att kräva ännu mer arbete av mig och bli riktigt jobbig. Jag som knappt har tid att göra något annat ändå och så drar man på sig ännu mer arbete. 20 timmar i veckan my ass blir det inte på den extra kursen utan den tid de tar för att bli godkänd och inget annat.

The Madman (pustar ut i en liten paus från livets alla krav)